Djuretik ska inte förknippas med militant utilitarism och ateism

Humanisterna bjöd den utilitaristiska och ateistiska djurrättsfilosofen Peter Singer till Stockholms universitet. Jag var där. Det var en katastrof eftersom föraktet mot människovärdet var totalt. Hans slutsatser är ett direkt mordförsök på människovärdet.

Peter Singers bok Praktisk Etik, andra utgåvan, sidan 166.
”När ett handikappat spädbarns död kommer att leda till att ett annat spädbarn kommer att födas, med bättre utsikter till ett lyckligt liv, då kommer det totala måttet av lycka att bli större om det handikappade spädbarnet dödas. Förlusten av ett lyckligt liv hos det första spädbarnet uppvägs av vinsten av ett lyckligare liv hos det andra. Därför skulle det enligt ”det totala synsättet” vara rätt att döda det blödarsjuka barnet, om dödandet av det inte har några negativa effekter för andra.”

Gud är en avspegling av våra högsta ideal. En primitiv människa har också en primitiv gud, medan en mer utvecklad människa har en mer utvecklad gud. Min gud finns i mitt hjärta och jag vill av hela min själ tjäna henne genom att göra gott mot alla och allt – även djuren.

Jag blir så trött på alla självrättfärdiga och överlägsna ateistiska humanister som hela tiden banaliserar och förytligar livsåskådningsfrågorna. Titta bara på detta skräckexempel från Humanisterna: gudfinnsnoginte.se

Vad säger jag till de ateistiska humanisterna?

Människan är ett meningsskapande djur. Ta ni bort meningen, så tar ni bort mänskligheten. Utilitarism, värderelativism och en svartvit värld väntar bakom hörnet.

Nästan varje stor prestation för mänskligheten har utförts av människor som ett svar på en känsla av mening. Det gäller i konsten, inom vetenskapen, i politiken eller i samhällsetiken. Tänk på de som skriver stor poesi, de berömda fysikerna, de som mättar hungriga i slummen eller de som riskerade sitt liv i kampen mot slaveriet.

Innebörden av systemet ligger alltid utanför systemet. Om en forskare från en annan planet landar på jorden för första gången, ser in i en butik och märker att kunderna använder kreditkort, kanske denne frågar: ”Berätta för mig vad det är för en märklig egenskap hos plastkortet? Du lånar ut det en minut och du får massor med saker tillbaka från butiken?”

Det går inte att förklara vad ett kreditkort är i termer av dess egna egenskaper. Du måste lära utomjordingen om byteshandel, guldpengar och abstrakta former av pengar som bara symboliserar ett värde. Med andra ord behöver du lära utomjordingen en hel del om människans historia, ekonomi och mycket mer.

Innebörden av universum ligger utanför universum. Antingen tror du att det finns något utanför universum eller tror du på en meningslös värld. Det är därför ateismen aldrig kan svara på frågan om innebörden av universum. Och utan den förminskas vi som människor. Ateistisk etik och djuretik är kraftlös och förkrymt.

Att det finns outvecklad och ond religion är en annan sak…

Empati är grunden för en mer utvecklad etik – även djuretik

 - Plötsligt såg jag tjuren. Det fanns något i hans ögon. Det var som ett rop på rättvisa, djupt inne i mig. En bön – att om jag erkänner, så hoppas jag kunna bli förlåten. Jag kände mig som den värsta skithögen på jorden.

I det verkliga mötet mellan ”Jag” och ”Du” är den andre inte ett objekt för min erfarenhet. Han är ett subjekt som deltar i att skapa mitt ”Jag”. Mötet leder till relationen. Relationen är omedelbar. Jag ser ljuset: Kött är mord!

Själlösa slaktdjurs fasor

as

Jag gick i natten runt och tänkte,
på själlösa slaktdjurs fasor.
Förbannande det trygga och lugna,
slitande det i trasor.

Gapande pladdrande tal från dårar
gör mig matt och svag.
Minns då att kött av deras kött och ben av deras ben,
det är jag.

Nervöst tittade jag åt alla håll,
fast jag inte borde vara rädd för nån.
Sökande svar bakom ytan,
stirrande som ett fån.

Lyssnade på vad människor trodde,
i alla fall på vad de sa.
Log åt befängda idéer,
sån är väl inte jag?

Jagades bort från förnuftets gräns,
till en planet som de sökande finner.
Där ropar jag på mina vänner:
Finns det någon som verkligen brinner?

Jesus och köttlobbyn

Berättelsen om månglarna i templet handlar om hur Jesus bemötte sin tids köttmånglare. Den är central i Nya Testamentet och finns med i alla fyra evangelium. De tre synoptikerna (Markus, Matteus och Lukas) har placerat berättelsen direkt före beskrivningen av Jesus lidande i samband med korsfästelsen. Johannes hävdar att händelsen utspelade sig i början av Jesus offentliga verksamhet.


Här är Johannes version: ”I templet stötte han på dem som sålde oxar och får och duvor och dem som satt där och växlade pengar. Han gjorde en piska av repstumpar och drev ut allesammans ur templet med deras får och oxar. Han slog ut växlarnas pengar och välte omkull deras bord.” Templet i Jerusalem var den centrala offerplatsen där djurens blod försonade folkets synder. Där fanns många stånd med växlare, som bytte vanliga pengar mot tempelpengar som det gick att köpa offerdjur för. Där fanns också många köpmän som sålde djur.

Jesus agerande var knappast en spontan handling utan en väl genomtänkt symbolisk aktion med det etiska budskapet: Gud som är helt god har inte behag till grymt dödande och Messias har kommit för att frivilligt offra sig i kärlek, göra slut på djurofferkulturen och visa vem Gud verkligen är.

Jesus syfte var inte att protestera mot kapitalism och bedrägerier eller en strävan efter ordning och reda. Nej, Jesus ville få ett slut på offerkulturen en gång för alla. I Johannesevangeliet säger Jesus: ”Tro mig, kvinna, den tid kommer, då det varken är på detta berg eller i Jerusalem som ni skall tillbe Fadern. Ni tillber vad ni inte känner. Vi tillber vad vi känner, eftersom frälsningen kommer från judarna. Men den tid kommer, ja, den är redan här, då sanna tillbedjare skall tillbe Fadern i ande och sanning. Ty sådana tillbedjare vill Fadern ha. Gud är ande, och de som tillber honom måste tillbe i ande och sanning.” Jesus vittnar hela tiden om en Gud som är kärlek, ande och sanning. Det är en Gud som bor i våra hjärtan och som har skapat både djur och människor.

Jesus dömer inte människor, men han är modig och engagerar sig praktiskt i samhället. Vi måste därför också vara modiga och våga utmana de samhällskrafter som av ekonomiska orsaker upprätthåller den höga köttkonsumtionen. Jag tänker speciellt på LRF (största ägare av Svenskt Kött AB) och dess politiska parti Centerpartiet. Det är inte så konstigt att de vurmar för kött eftersom 80 procent av Sveriges jordbruksmark används till foderodling. Låt oss ta fram den retoriska piskan och driva ut köttmånglarna från den svenska matpolitiken.

Video: Jag gillar Dan Andersson

I lördags, vid bokbordet, fick jag frågan av en gammal konstnär från Aspudden: ”Vilken artist har betytt mest för djurrättsrörelsen?”. Jag tvekade inte en sekund: ”Dan Andersson så klart!”. Han har en mycket fin människosyn, tydligt djurrättsbudskap och en religös tro som är snarlik agapismen.  Här kommer ett smakprov från dikten Jägarens vaggsång:

Somna in, somna in, vila seniga ben!
Drömma kött, drömma blod, drömma död!
Vi ha gamla, gamla anor från kastspjut och sten,
vi är stora, starka jägare och döda är vårt bröd.

Och i drömmen spänna vi
musklerna av stål,
och vi bita våra tänder var och en!

Våra halsar sträckas stelt,
våra naglar gräva hål,
bredvid elden, den röda,
och natten är så sen!

Tyst, på huk! Spänn din rygg!
Slunga säkert din lans!
Lilla vilde i din blodiga dröm!
Borra kniven din i ben,
och i blodets röda glans
skall du spegla dig – spegla dig -
så skinande blir aldrig
din yxa av sten!

Du skall dansa alla jägarnas dans,
sen du tuggat på din lever,
och sörplat ditt blod!

Med din mage full av djurblod
skall du ligga hos din kvinna,
som ska föda dig små jägare
om lyckan är dig god.

Små jägare som döda,
av fruktan och för nöje,
för magen och för honan
sig själva och varann.

Bästa dikten tycker jag är Spelmannen. Själv känner jag mig som en spelman som hela tiden spelar djurrättens melodi. Lyssna gärna på videon nedan.